Nu har vi lämnat jul- och nyårsfirandet bakom oss och gått in i 2022! Att fira högtider är inte lätt för oss. Det kräver mycket tankeverksamhet, reflektion och planering innan. Här kommer några nedslag från vårt firande – inlägg från mitt instagramkonto ”marionettmamman”:
21 december
Igår kväll fick Hannah klä granen. Vi har försökt tillsammans så många gånger men det urartar alltid, blir konflikter och kaos, vilket tar ifrån Hannah något viktigt. Dessutom blir det ju en tråkig situation för Linus kring något som bara ska vara lycka. Så de senaste två åren har hon gått klä den ensam. Linus reflekterar inte alls över att han inte varit med, så det dåliga samvetet är nästan borta. I morse när han upptäckte granen blev han sååå glad. ”Är det du och pappa som gjort fint?” frågade han. ”Ja” svarade jag, onödigt att nämna Hannah. ”Åh TACK!” utbrister han. Underbara Linus!!
23 december
Att köpa julklappar till ett barn som inte leker är en utmaning. Kläder i paket gör honom enbart besviken. Böcker, spel och liknande är ingen idé. Vi får helt enkelt fokusera på hans passioner i livet: elektronik och koppling, högtalare, uppblåsbara saker, tåg och gosedjur. Här har ni årets julklappar:
- Ny uppblåsbar fåtölj (vi får se hur länge den här lever😅 )
- Två nya tåg med motor. Han leker inte med tåg på räls, men bär dem gärna med sig som kära ägodelar.
- Lite ny rolig belysning.
- Baby shark som sjunger den låten om man trycker på den.
- En bajskorv som kan gå och som härmar det du säger till den.
- Hörlurar – han kommer nog inte ha dem på sig men koppla till plattan och fascineras över hur ljudet leds dit mm.
- Inte på bild men av mormor och morfar kommer han få en CD-spelare som går på batteri (så vi slipper allt kopplande med eluttaget)
Jag tror det blir succé!
24 december – fm
Linus har kommit på att jag klätt ut mig innan, så han ville att den RIKTIGA tomten skulle komma i år… Han kom! Synd att Jocke var hon handlade just då😉 En berörd lite allvarsam Linus med stor respekt för denne man🥰 Tomten kom redan kl 10 idag och det gav onekligen en lugnare julafton.
24 december – em
När många traditionsenligt kollar på Kalle, åkte vi till Folkets park för lite skridsko. Linus tyckte det var så kul! Lite förvånande på ett sätt eftersom han inte brukar gilla sånt han inte kan. Men vi höll honom uppe och jag tror att han kände sig som ett proffs.
31 december
Jag var precis med om något FANTASTISKT!! Tack SSRI (antidepressiva Linus får mot tvång sen i höstas) för Linus mående just nu. Men för att ni ska förstå måste ni först läsa vad jag skrev för ett år sen:
”Vi gjorde ett försök till att tillsammans titta på Barnens fyrverkeri kl 17. På väg dit är det som Linus minne från i fjol kickar in, då han fick ångest och panik över att jag skulle se raketerna. Jag fick INTE se. Han och Jocke skyndade därifrån medan Hannah höll för mina ögon tills de var utom synhåll. Nu, på väg dit, kommer tvångstanken tillbaka. ”Mamma du får INTE titta”…
Vi anländer i perfekt tid, fem minuter innan. Jag hoppas hoppas, men när alla förväntansfullt börjar räkna ner får Linus panik igen. ”Titta inte, du får inte titta mamma!!!”. Tänker två sekunder. Sätta gränser för hans tvång och hantera meltdown i folkhavet… eller vända sig om? Orkar inte, vågar inte. Jag vänder ryggen mot fyrverkerierna. Ser alla familjer med tindrande ögon och hör deras ”oooooh” och ”wow”. Vill dela stunden med dem, med min familj, framför allt med Hannah. En sorgsen känsla attackerar, tårarna bränner i ögonen.
När fyrverkerierna nästan är över vill Linus därifrån. Han och jag går i förväg. ”Så kul vi haft” säger han. ”Nej, inte jag” säger jag. ”Jag känner mig ledsen, för jag fick inte se”. ”Förlåt. Förlåt mamma”. Ja alltid…❤”
Ok, tillbaka till nutid. Efter två år av panik och ångest vid Barnens fyrverkeri har jag inte haft en tanke på att testa i år, men när vi ska ut och leka vid 16 nämner jag fyrverkeri och Linus blir superpepp. Så, han och jag tar hans cykel ner till stortorget. Cykeln var en bra anledning att hålla oss i utkanten. Vi kommer perfekt med fem minuters marginal.
Så kom nedräkningen – 10, 9, 8… jag håller andan. Linus glittrar. ”Gott nytt år!” ropar alla inklusive vi. Så börjar det, fyrverkerierna bränns av till tonerna av Avicii… och Linus njuter!! Vi stod där och sa ”Ååååh” och ”WOW”. VI! Jag blev så berörd, ögonen överfyllda av tårar. Av lycka den här gången!! Ett helt fantastiskt minne att spara 🥰
Följ vår vardag på Instagram: marionettmamman
Se min digitala föreläsning om barn med autism och ett utmanande föräldraskap: Direktlänk
Digital föreläsning live 20 april – läs mer här!
Dans med svåra steg 