Dans med svåra steg

Jag undrar om det finns barn med autism där det inte finns issues kring kläderna. Vad som ”hänger upp sig” är klart olika. Det kan handla om att barnet är hypersensitiv på huden så att minsta vecka och tvättlapp skaver. Barnet kan vara känsligt för hur olika material känns mot huden. Men Linus problem handlar om annat. Det är relaterat till fixeringar, hans ”hål-skräck” och att allt nytt eller annorlunda känns obehagligt för honom. ”Problem” är kanske fel ord – det är väl inget problem egentligen. Det är bara att anpassa så att kläderna känns bra. Fast jag som mamma kan tycka det känns meckigt. Hur ska då Linus optimala garderob se ut och varför?

Tröjor
Linus har nån fobi mot kragar, extrafickor och knappar. Det får inte vara några krusiduller, bara enkel basic tröja. Det går bra med tryck på en favoritfigur eller nått annat rätt basic, men inte för utmärkande. Han gillar ju inte att klä ut sig och jag tror att han upplever att han klär ut sig om det sticker ut för mycket. Vi kör numera bara t-shirts med kort ärm eftersom han blir galen varje gång vi ska ut om han har lång ärm och sen jacka på det. Det blir bara fel och veckigt! Hur vi än drar och fixar blir det sån frustration att han fick gå i t-shirt hela vintern. Tur han är varm av sig.

Byxor
Eftersom han som sagt har knappfobi får det inte vara knapp och det utesluter numera allt utom mjukisbyxor. När han var yngre kunde han ha mjuka vida jeans med mudd, men det är inte lika lätt att hitta i storlek 146. Det får inte ens vara knapp på insidan för att kunna justera resåren. Ibland köper jag i nån slags förtränginng/önskan typ army pants med mudd i midjan, men de känns nog för annorlunda med alla fickor…Linus vägrar och jag svär över att jag gick i fällan igen.

Kalsonger
Det ska vara sån där kalsong med lite ben. Just nu är det relativt lugnt men de senaste två åren har han ofta varit frustrerad och arg över hur de sitter, att benen glider upp eller korvar sig. Han blir arg eller ledsen direkt och upplever alla som ”för små”. Super-mom springer och köper kalsonger utan ben. Ny modell = obehagligt. Linus vägrar. Nu har jag köpt ett gäng kalsonger som egentligen är lite för stora och det går bättre.

Strumpor
Måste vara sådana långa som man drar upp på benet. Varje sommar går jag entusiastiskt och köper lågstrumpor eftersom det är snyggare till shorts. Jag får skylla mig själv att de ligger oanvända, haha!

Skor
Linus får peka ut skor från katalogen på ortopedtekniska och det brukar gå bra. Men de ska sitta tight på foten för att kännas rätt och vi uppmanas med panikartad röst att ”dra åt hårdare” några rundor varje gång vi ska gå ut.

Pyjamas
Existerar inte sedan flera år tillbaka, Linus vägrar. I flera år sov han utan pyjamas och täcke. Så omysigt och mammahjärtat ville bara stoppa om honom. Nu har han täcke tack och lov!

Övrigt
Allt annat så som vantar, mössa, termobyxor och regnkläder är inte populärt. Vet inte om han haft termobyxor alls de två senaste vintrarna. Vantar gör att hans ”böjare” känns annorlunda och då får han panik. I vintras hade han nog bara vantar nån enstaka dag när det var snö, men han var konstigt nog lika varm om händerna ändå efter lek ute. Jag förstår det inte! Halskrage känns obehagligt. Regnkläder knöligt. Ja allt KÄNNS så mycket på honom! Kan även tillägga att jackan måste ”skolas in” i några veckor i början av varje säsong innan han vant sig vid övergången…

Helst är han utan kläder. Vi är stenhårda med att han måste ha kalsonger iallafall. Allt annat kastar han av sig så fort han kommer hem och det åker inte på förrän vi ska ut!