Autism, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning och svårbehandlad epilepsi.
1+1+1+1 = 4? Nej, snarare 10.
Mamma till barn med särskilda behov. En psykolog, en advokat, en sjuksköterska, en pedagog, en orienterare i samhällets snår, en tolk, en hel hejarklack, en medlare, en logoped och en soldat som aldrig kan sluta kriga.
Tusen tankar i en ständigt virvlande tornado.
Planering, samordning, förebred, städa upp.
Ett så tränat tålamod att det inte längre går att mäta.
Som ändå kan ta slut.
En stabil pelare för alla att luta sig mot.
Ett lugn – ett skådespel.
Tvång och fixeringar sliter och drar konstant.
Styr med järnhand. Varje andetag.
Känslan av att vara bakbunden. En marionett.
Ständigt adrenalinläckage pyr ut i kroppen.
För att vara steget före. Alltid beredd.
För ångesten som gnager i bröstet inför nästa storm.
Vet inte när, bara att den kommer.
Ständigt nya små bränder som pyr.
Skynda att släcka.
Måste hinna innan det är för sent och den istället måste brinna ut.
Tårar som till slut bara rinner mitt i stormens öga.
Gråt som bränner bakom pannbenet för att skriket inte får komma ut.
Maktlöshet och frustration.
En explosiv känsla som imploderar.
Vill skrika åt upprepningar, tvång, låsningar och känslostormar att lämna min älskade pojke i fred!
Sluta fälla honom. Sluta blockera honom. Sluta trötta ut honom.
Släpp fram mitt underbara charmiga omtänksamma barn!
Hopp och uppgivenhet i en ständig kamp.
En oro för framtiden som hela tiden måste tryckas tillbaka.
Stark vilja. Envishet att lösa varje situation. Acceptans av att livet är som det är.
Uppgivenhet. Tomhet. Sorg.
Stark som betong. Skör som ett torkat höstlöv.
Den absolut starkaste kärleken som finns.
Och den isande rädslan för att den inte ska räcka.
Mer på Instagram @dans_med_svara_steg
Dans med svåra steg 