Ännu en gång, för tredje gången det senaste året, läser jag ordet AVSLAG från Malmö stad. Det senaste året har vi redan betat av funktionsstödsförvaltningen gällande kortis, grundskoleförvaltningen som inte vill köra skolskjuts på lov- och studiedagar och serviceförvaltningen som inte beviljar en färdtjänst utan ledsagare. Och det kan Linus inte få i det syftet enligt funktionsstödsförvaltningen. Nu lägger vi till ännu ett stuprör i Malmö stad som uppenbarligen kan konsten att vara byråkratisk och ekonomisk: Stadsbyggnadskontoret.
Vi har ansökt om bostadsanpassning av fyra dörrhandtag med inbyggt kodlås. Med ett sådant handtag är det alltid öppet ut från rummet, men man behöver knappa in en kod för att komma in i rummet. Det hade varit en perfekt lösning på många problem och underlättat vår vardag.
Hannahs sovrum: Det är inte jättekul när man är 13 år och ens 10-åriga bror bara sliter upp dörren, rusar in och vägrar gå ut. Kanske när man har vänner på besök. En lillebror som kanske kryper under sängen och håller sig fast. Som kanske är arg, skriker och måste lyftas ut av en förälder som inte är tillräckligt stark längre. Det är inte jättekul att någon rusar in och kastar sig över en på natten när man sover. Ett kodlås hade gjort att Hannah slappa allt detta samtidigt som det alltid är öppet ut, vilket hade känts tryggt ur brändsäkerhetssynpunkt.
Klädkammaren: Här låser vi in allt som måste gömmas – vilket är rätt mycket ;D Vår viktigaste förebyggande åtgärd mot konflikter. Idag finns en nyckel till dörren. Vi är tre i familjen som flera gånger under dagen behöver komma in där. Vi har lagt den uppe på dörrkarmen, men nu har Linus listat ut det och slår ner den med sin böjare.
Köket: Köket hade mestadels stått öppet precis som nu, men när Linus går upp i spinn eller får ett stort utbrott, vill inte vi att han är i köket bland glas, porslin och mat som kan kastas. Idag finns ingen nyckel till den dörren så jag eller Jocke agerar mänsklig sköld.
Stora badrummet: Vi har två toaletter varav en med dusch. Det hade varit guld med kodlås även här i perioder då Linus inspirerad av YouTube vill skapa översvämningar mm.
Svar från Stadsbyggnadskontoret: AVSLAG. Varför?
- Bostadsanpassning ska bara beviljas ”om åtgärden är nödvändig och det ska finnas en klar koppling mellan åtgärd och funktionsnedsättning”. Kodlås på innerdörrar anses inte vara en ”nödvändig åtgärd för att en bostad ska vara ändamålsenlig”.
Kommentar: Jo för oss som lever med Linus funktionsnedsättningar varje dag är det en nödvändig åtgärd. Och hur handläggaren inte kunde förstå kopplingen mellan Linus beteenden, problemen som uppstår och åtgärden trots att allt tydligt beskrivs i intyget från hab, är bara obegripligt.
- ”En sådan anpassning begränsar möjligheten att röra sig i bostaden och ha fri tillgång till grundläggande funktioner såsom kök och badrum”.
Kommentar: Bör alla småbarnsföräldrar ta bort barnlås och ge fri tillgång till allt i hemmet? Eller, bör det vara intellektuell funktionsnivå som avgör vad som är säkert? Och, om handläggaren åtminstone hade ringt mig när hon gjorde sin utredning kunde jag berättat att Linus aldrig är ensam och alltid får hjälp vid toalettbesök och måltider. Hon hade inte behövt oroa sig över den aspekten, vi hjälper honom. Men ingen har kontaktat oss. - ”Vidare är sökta åtgärder inte intygade att de skulle vara lämpliga åtgärder som skulle minska problemen.”
Kommentar: Fysioterapeuten har skrivit ett långt intyg i enbart detta syfte. Jag tolkar det som att hon hade behövt skriva de faktiska orden ”Dörrhandtag med kodlås hade varit en lämplig åtgärd”. Jag. Orkar. Inte.
Det är nästan lite komiskt att detta var en av åtgärderna vi beslutade om på SIP-mötet där Malmö stad var sammankallande. Ett annat stuprör av Malmö stad då klart, men ändå.
Jag vet att detta är en åtgärd som beviljats i motsvarande familjesituation i annan kommun. Kan det vara ännu en fråga där kommuner gör olika tolkningar? Kan det återigen vara så att psykiska funktionsnedsättningar inte passar in? Att det är lättare för handläggaren att förstå sambandet mellan en rullstol och behovet av en ramp än att förstå vad kombinationen autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning leder till för konsekvenser och risker?
Det får bli ett telefonsamtal imorgon med hopp om lite förtydliganden och sen sätter vi ännu en överklagan på att-göra-listan.
Dans med svåra steg 