Igår skrev jag om olika utmaningar på lekplatser för barn med intellektuell funktionsnedsättning eller autism. De kanske inte alltid är optimala men lekplatserna finns, de utmanar och stimulerar till träning och utveckling. Det är mer än man kan säga om särskolans skolgård. Så här ser Linus ut:
That’s it. Detta är den skolgård som Malmö stad erbjuder de barn som bäst behöver en utemiljö som stimulerar träning av motorik och socialt samspel. Barn med till exempel downs syndrom, autism och intellektuell funktionsnedsättning. Vissa beroende av rullstol.
När Linus skulle börja i höstas och jag såg detta fick jag en klump i magen. Det har varit prat om att fixa detta sen 2016, men det stannar vid just prat, trots skolans påtryckningar. Jag la in ett klagomål till kommunen och fick svaret att de identifierat Lindängeskolans särskolas utemiljö som ett område som behöver förbättras och åtgärdas, att det pågår förhandlingar mellan grundskoleförvaltningen och hyresvärden och att detta är anledningen till att det dragit ut på tiden.
Det var i höstas och särskoleverksamheten hade då funnits där några år. Det finns fortfarande inga konkreta planer. Det talas om nya lokaler 2022 – kanske tycker de att det är onödigt att fixa detta innan?
När Linus började skolan i augusti fanns det även en gräsmatta direkt utanför hans klassrum. Det var perfekt att kunna spralla av sig där när det behövdes. Men den togs bort efter nån månad och ersattes med ett högt byggstaket och ett nybygge av ett höghus. Det är tur att Linus har fantastiska pedagoger som gör mycket trevliga utflykter under skoltiden. Fritids har av förståeliga skäl svårare att bege sig iväg eftersom barn hämtas på olika tider.
Att detta är den skolgård som erbjuds särskolans barn under så många ÅR är både skamligt och diskriminerande. Jag blir så arg när jag tänker på det. Nu har jag satt frustrationen på pränt och ska lägga locket på igen. Har inte råd med sånna här energitjuvar. Malmö stad, skärpning!
Dans med svåra steg 