Dans med svåra steg

Min resa med autism, epilepsi, ADHD och IF i familjen

Som Linus längtat och väntat på den här dagen – hans födelsedag! Han har frågat x1000, vi har räknat ner veckorna och dagarna. Nu är han 7 år!

Tror han satte världsrekord i glittrande ögon i går kväll när jag bäddat ner honom och vi sa go natt. I morse vaknade han först 04.30 och frågade om han fyllde år. Jag sa grattis och han var så glad, men sen…anfall i minst fem minuter, där han satt och upprepade en fras med dimmig blick och fick några enstaka småryck i armarna. Dessa ”lätta” anfall tillhör vardagen, även födelsedagar tyvärr. Efter det somnade vi om till 06. Jag instruerade honom att stanna i sängen, så jag kunde hämta de andra. ”Glöm inte paketen!” ropade Linus med stor entusiasm.

En sån här dag är hans starka känslor underbara, för de går bara på ett håll. ”Åh taaaack!”, ”Precis vad jag önskat mig!” och ”Så snälla ni är” varvades hela paketöppningen. Favoriterna blev nog lastbilen Mac från filmen Cars, lektält med Mac, wallstickers med Blixten och en stor Flamingo-heliumballong.

Vid paketöppning märks hans autism fortfarande lite. Upp till han var tre år ville han inte befatta sig med paket överhuvudtaget. Han förstod inte vad som skulle hända och det var bara ett obehag att fly ifrån. Nu vet han, men, han måste se själva saken han får direkt – annars förstår han inte. Förra året fick han t ex en sparkcykel och den var nedpackad i en kartong med en bild på en sparkcykel på. Det hjälpte inte – han förstod inte vad det var förrän han kunde se själva cykeln. I år var det två saker som låg i brun kartongpapp. ”Kartong, det var inte så roligt” sa Linus och tänkte lägga det till handlingarna.

Efter frukost bar det iväg till skolan – Linus hade med sig glasstårtor och sina hembakade kolakakor att bjuda kompisarna på. De dukade långbord och Linus fick äntligen ha på sig födelsedagshatten. Han kom hem mycket nöjd.

Ikväll har vi ätit kladdkaka och lekt med presenter. Enda gången idag det höll på att gå åt skogen var när Linus först envisades med att bara han skulle få tårta, antagligen för att det var så roligt att skära den själv eller nått. Med lugn och lite tid, vände det och Linus började istället lägga över en massa på min tallrik 🙂

Firandet kommer fortsätta i helgen med kalas på Busfabriken och besök av mormor och morfar. Han somnade glad och väldigt trött. Grattis min älskade Linus – är så stolt över att få vara din mamma!

%d bloggare gillar detta: