Vi befinner oss i flyttkaos just nu – den 12 april går flyttlasset till en stor 5-rumslägenhet. Det är mycket jobb, men samtidigt väldigt roligt och spännande! Kanske blev några förvånade att vi som småbarnsfamilj lämnar ett radhus i ett villaområde mot en mer centralt belägen lägenhet, men det finns mycket tanke bakom beslutet. Det var lite svårt att släppa husdrömmen, men skulle vi haft tid och ork att sköta ett hus?
Idag har vi en egen trädgård – minimal men vår egen. Är inte det perfekt? Njae, Linus som har svårt att leka nöjer sig inte några längre stunder där. Det blir mest diskussioner kring att han vill in i förrådet och hämta ut vattenslangen eller uppblåsbara saker och förmaningar om att sänka volymen, att inte mecka med parabolen och att inte klättra över det höga staketet till grannen. Nej trädgårdshäng är inte det vi ägnat oss åt mest.
På framsidan finns en bilfri innergård och det var guld värt när Hannah var liten och faktiskt kunde gå ut själv. Linus kan vi inte släppa ut ensam så den vinsten har nu försvunnit. Där finns ingen rolig lekplats och ingen stimulans för Linus, så vi brukar åka iväg till olika temalekplatser i Malmö så ofta vi kan. Nu kommer vi bo på gångavstånd till både Kungsparken och Pildammsparken och flera roliga lekplatser!
Det är inget enkelt liv och det gäller att hushålla med energin för att hålla. Det finns inga marginaler för någon extra belastning. Vi behövs båda hemma så mycket som möjligt – för att hinna med det som ska skötas i hemmet och för att finnas där för Hannah också. Linus kräver ju en vid sin sida hela tiden. Nu kommer vi inte längre ha någon trädgård att sköta och vi slipper sopa upp hela gatans löv som alltid blåser in och samlas på vår framsida. Vi forsätter bo i hyresrätt, så går något sönder lyfter vi på luren.
När jag efter flytten får lite egentid eller vi har avlösarservice, kommer allt finnas runt hörnet: gym på gatan (vi får väl se hur det blir med det 😉😂), konditori på bottenplan, frisör, parker, affärer och restauranger. Kvällspromenaden på våren/sommaren kommer nu bli i stora vackra Pildammsparken! På helgen kan vi skicka ner Hannah två trappor och köpa nybakade frallor på cafét.
Jag kommer kunna gå till jobbet på 5 minuter – även det en vinst. Förutom att det känns underbart smidigt, känns det tryggt att veta att jag väldigt snabbt är hemma och kan ta bilen om Linus fått ett långt epilepsianfall i skolan. Det är, peppar peppar, inte ofta det händer för tillfället. Men när det händer, känns varje minut extra som en timme.
Det kommer nog bli en jobbig övergång för Linus som mår bäst av det välkända och trygga. Vi har väntat med att berätta för honom. Flyttkartongerna började staplas i vardagsrummet, men han frågade ingenting. Han tänker inte så, kan inte föreställa sig vad det kan betyda och har svårt att se sammanhang. Men förra helgen när jag två gånger hade nekat honom saker ”för att de är nerpackade” kände jag att det nog var dags att förklara.
Jag: ”Jag ska berätta varför vi packar saker i lådor. Vi ska flytta till ett annat hus”.
Linus: ”Neeeej, det vill jag inte, det känns läskigt…”.
Jag: ”Vet du vad som finns i det nya huset? En garagenedfart som öppnas med tag och vi ska få köra ner där. Det blir VÅRT garage!”
Linus:”JAAAAAAAAAAAAAAAA!!!”
Det blir nog bra det här 😀🎉
Dans med svåra steg 