Som ni vet har jag länge drivit frågan att barn i grundsärskolan behöver skolskjuts även till och från fritids på studie- och lovdagar. Jag skrev till alla kommunens partier och Vänsterpartiet valde att lämna in en motion för detta. På onsdag ska den motionen debatteras och beslutas i Kommunfullmäktige (se punkt 15 i agendan för alla underlag). Min tolkning av beslutsunderlaget är att det ser mörkt ut. Man skriver: ”Enligt gällande riktlinjer erbjuds skolskjuts till och från skolan. Förslaget är att anse motionen besvarad.” En snygg formulering för att undvika ordet avslag gällande barn med funktionsnedsättningars rättigheter. Motionen handlade faktiskt om att just ändra de riktlinjerna man hänvisar till. De riktlinjerna är inte lag. Det är fullt möjligt för en kommun att erbjuda mer än skollagen kräver och flera kommuner i Sverige gör just detta – Stockholm bland annat.
Så jag har idag skickat nedan brev till alla Kommunfullmäktiges alla politiker med kopia till media:
Sammanfattning
Lisa Stolpe (V) och Carin Gustafsson (V) föreslår i en motion kommunfullmäktige att besluta att organisera rätten till skolskjuts så att resor för elever i grund- och gymnasiesärskolan även innefattar resor till fritidshem och hemvist på lov- och studiedagar.
Jag är förälder till ett barn med svår neuropsykiatrisk problematik och intellektuell funktionsnedsättning och berörs av motionen och av kommunfullmäktiges beslut om denna.
Mitt förslag är att motionen bifalles alternativt återremitteras för att kompletteras ur följande perspektiv.
- Är det juridiskt möjligt för kommunfullmäktige att fatta ett beslut att bifalla motionen?
- Vilka konsekvenser får ett beslut för de berörda barnens livskvalitet och säkerhet?
- Vilka ekonomiska konsekvenser innebär ett bifall till motionen för Malmö Stad?
- Ett tydligt förslag från kommunstyrelsen om att bifalla eller avslå motionen.
Överväganden
I förslag till beslut i kommunfullmäktige anges att enligt gällande riktlinjer erbjuds skolskjuts till och från skolan. Förslaget och motionen anses därmed besvarad.
Det är inte lätt att förstå vad beslutsatsen innebär. Motionärerna har föreslagit en ändring av hur Malmö Stad beviljar skolskjuts till en utsatt elevgrupp. Det hade varit mer korrekt om kommunfullmäktige föreslås bifalla eller avslå motionen.
Att anse att motionen är besvarad skulle kunna bygga på att riktlinjerna för skolskjuts, som hänvisas till, redan idag ger möjlighet att bevilja skolskjuts enligt motionärernas förslag. Då är beslutsatsen, att anse motionen besvarad, logisk men så är det ju inte. Skolnämnden är tydlig i sitt yttrande om att den anser sig äga frågan, har formulerat riktlinjer för hur den ska hanteras och att dessa utesluter att skolskjuts beviljas för elever i grundsärskolan enligt motionens förslag.
Ett annat skäl till att anse motionen besvarad skulle kunna vara att berörda nämnder i beredningen funnit att motionens förslag strider mot allmän lag och att den därför inte kan bifallas. Någon grund för en sådan tolkning finns inte i beslutsunderlaget. Tvärtom anges att det finns kommuner i Sverige som arbetar i enlighet med motionens förslag.
Det faktum att motionens förslag inte ingår i gällande riktlinjer för skolskjutsverksamheten görs till en grund för ett beslut att anse motionen besvarad. Frågan är om riktlinjerna formellt förhindrar för kommunfullmäktige att fatta ett beslut om att bifalla motionen? Grundskolenämndens yttrande antyder att riktlinjerna är beslutade på nämndsnivå. Ifall ett överordnat organ, i det här fallet kommunfullmäktige, fattar ett annat beslut innebär det att det underordnade organet, i det här fallet grundskolenämnden, får ändra sina riktlinjer.
Om riktlinjerna för skolskjutsverksamheten är beslutade av kommunfullmäktige finns ändå möjlighet att fatta ett positivt beslut om motionen genom att ställa sig bakom den och uppdra åt berörd nämnd att ta fram nya förslag till riktlinjer i enlighet med motionens förslag.
I beslutsunderlaget från grundskolenämnden finns även en uppgift om att motionens förslag skulle strida mot likställighetsprincipen. Däremot anges inte i klartext vilka andra grupper som enligt grundskolenämnden måste innefattas i beslutet, hur många personer det rör sig om eller vilka ekonomiska konsekvenser det skulle få. I det här fallet blir kommunfullmäktiges beslutsunderlag otillräckligt.
Det är ännu mer intressant att stadskontoret i sin tjänsteskrivelse till KSAU anger att de resor som motionen föreslår blir billigare för Malmö Stad om de genomförs med skoltaxi jämfört med färdtjänst som är det alternativ som hänvisas till idag. I övrigt förs på den här nivån inga ekonomiska diskussioner. Skolnämnden anger däremot en uppskattad kostnad för motionens förslag på mellan fyra och nio miljoner kr.
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa (Barnkonventionens artikel 3). Tjänsteskrivelsen till KSAU innehåller en genomgång av juridiska och andra förutsättningar för ett beslut. Däremot saknas totalt en barnkonsekvensanalys vilket är anmärkningsvärt. Kommunfullmäktige ges i beslutsunderlaget ingen information om hur den berörda gruppen barns livskvalitet och säkerhet påverkas positivt eller negativt beroende på om motionen bifalls eller avslås. Barnen eller deras representanter har inte fått komma till tals. Det innebär att kommunfullmäktiges ledamöter inte har fått ärendet belyst på ett komplett sätt.
Ett jämlikt system kan inte bygga på förutsättningar som långt ifrån alla uppfyller. Alla är inte två föräldrar, alla har inte körkort, alla har inte bil, alla har inte råd med den extra bensinkostnaden och alla får inte färdtjänst. Det är ofta väldigt långt till skolan eftersom de här barnen blir placerade där lämplig plats finns. Här finns ett stort glapp i Malmö stads nuvarande riktlinjer gällande skolskjuts, där barn med omfattande funktionsnedsättningar och redan hårt kämpande föräldrar faller ner.
För mer information
Jag är en av de föräldrar med barn i grundsärskolan som berörs av det beslut som kommunfullmäktige ska fatta på onsdag gällande skolskjuts på lov till barn i grundsärskolan. Mitt barn Linus 10 år har autism, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi. Vi bor mitt i centrum, har skolplacering på Lindängen och nekas färdtjänst.
Jag står gärna till tjänst med mer information om gruppen särskolebarn med neuropsykiatrisk- och intellektuell funktionsnedsättning vars villkor jag är väl insatt i. Läs gärna min bok ”Marionettmamman – från novis till expert som npf-förälder” eller följ kontot med samma namn på Instagram. Sök på ”Monica Bergenek” på YouTube så hittar du två undervisningsfilmer om barn med neuropsykiatrisk problematik. De behandlar dock inte skolskjutsfrågan. Följ gärna också den nystartade föreningen ”Funkisfamiljer i Malmö” via Instagram: funkisfamiljer_i_malmo
/Monica Bergenek
Sammanfattning till politiker som fortsatt tror att färdtjänst är ett bra alternativ
Färdtjänstlagen och förutsättningarna för färdtjänstresorna är inte alls är anpassade efter barn med funktionsnedsättningar, vilket ger otrygga och osäkra resor för barnet. Ny chaufför så kontinuiteten bryts, barnen kan samåka med vuxna med psykisk ohälsa och barnet kan lämnas ensamt i olåst bil medan chauffören hjälper en medpassagerare till dörren – allt detta informerade handläggaren mig om.
Våra försök att få färdtjänst för att slippa köra hela sommaren är en fars. Med de förutsättningar som färdtjänsten körs, behöver Linus ensamåkning pga. hans funktionsnedsättningar. Detta behov är styrkt genom intyg från barnhabiliteringen – alltså vårdprofession som känner Linus väl. Ändå bedömer en handläggare utan vårdutbildningen och som aldrig träffat Linus att så inte är fallet. Väldigt anmärkningsvärt. Han nekas ensamåkning och ska samåka i enlighet med Färdtjänstlagens intention.
Men! Pga. hans funktionsnedsättningar kan han ju inte samåka så som färdtjänsten körs – det insåg handläggaren. Det skulle innebära en stor säkerhetsrisk. Alltså fattar man beslut om att Linus bara får åka färdtjänst om han har ledsagare med sig – fullt medvetna om att han inte har någon ledsagare och inte heller kan få någon. Funktionsstödsförvaltningen bekräftar nämligen att man inte kan få ledsagare för en sån sak. Det räcker att han i teorin skulle kunna resa med en ledsagare för att neka ensamåkning. Jag har gett upp. Men slutsaten är att färdtjänst inte är anpassat för barn och alla barn får inte färdtjänst.
Dans med svåra steg 