Nu närmar sig julen och idag åkte julstjärnor och adventsljusstakar fram. December är en utmaningarnas månad. Det är mycket att fixa inför julen och dessutom fyller Hannah år veckan innan. Vi pyntar som vanligt och sen gäller det att bevaka. Linus blir så klart triggad av att det kommer fram nya saker. Han pillar, flyttar runt och vill koppla om sladdar. Försiktighet är inte hans styrka ;D Ni som läst min blogg sen start minns kanske den här underbara julinstallationen:
Jag har nån drömbild av att jag ska baka lussekatter, pepparkakor och julpyssla en massa med barnen, eller iallafall med Hannah. Men det är svårt, det går i ett. Linus är dessutom inte alls i balans sen två veckor tillbaka. Önskar jag förstod varför. Det kan vara att han många dagar inte somnar på dagen, kan vara nån lätt virusinfektion, epilepsin, att det varit mycket sjuk personal på förskolan och mindre tid för honom… Det blev säkert inte bättre för att vi höjde hans medicin för en vecka sen. Barn med autism är extremt känsliga för dagsform och yttre/inre påverkan av olika slag. Det behövs inte mycket. Men vi har varit i dessa tuffa perioder innan, jag vet att det går över.
Linus älskar blinkande lampor. Han har varit helt fixerad vid en grannes blinkande lampor de senaste två åren. Varje dag vi gått förbi skulle de inspekteras och kommenteras. Och när julen var slut och lamporna plockades bort, ja då diskuterade vi var de nu befann sig och varför de var borta i flera månader tror jag. Så i år tänkte jag att vi bara måste köpa blinkande lampor. Förra helgen kopplade vi in dem och vilken lycka – succé!
Levande ljus är en historia för sig. Linus blir så triggad, bara skakar bordet konstant om vi tänder. Jag tror att det ser häftigt ut när lågan fladdrar. Han förstår inte att det är farligt och förra året försökte han t.o.m. kasta sig mot ljusstaken vid några tillfällen. En roliga lek antagligen, men inte min bild av en mysig adventsfrukost eller fika. Nej, i år lägger vi ner det. Jag har köpt batteridrivna ljus och det blev riktigt fint det med. Och mer avslappnat.
Ni kanske såg insamlingen för forskning om autism som jag startade i mitten av november i Hjärnfonden? Den är redan uppe i 11 700 kronor! Det hade jag aldrig kunnat drömma om. TACK alla!!
Dans med svåra steg 