Vad betyder tillgänglighet egentligen? För en person som behöver rullstol kan det betyda tillgång till ramp eller plan mark till exempel. Men vad innebär tillgänglighet om man har autism eller intellektuell funktionsnedsättning? Det är ett område som jag upplever att företag, allmänheten och kommunen behöver få ökad kunskap och förståelse kring. Det som inte syns är svårt att förstå. Jag fattar det. Men vi är många som försöker berätta och nu är det dags att börja lyssna lite mer aktivt.
Malmö stad är fantastiska på att arrangera roliga kostnadsfria aktiviteter för kommunens barn på loven – ”Kul i Malmö” kallas det. Ett numera återkommande inslag är Big five – fyra olika typer av roliga hinderbanor som flyttar runt i staden. De kallas Luft, Mark, Vatten och Hav. Jag inser efter ett snabbt ögonkast att Luft, Vatten och Hav är alldeles för avancerade för Linus och så är det ju – allt är inte för alla. Men Mark, en gigantisk uppblåsbar hinderbana, den ville jag att Linus skulle få testa. Han ÄLSKAR ju uppblåsbara saker!
På hemsidan för just den här aktiviteten under rubriken tillgänglighet står det ”Intellektuell funktionsnedsättning” (IF). Man har alltså bedömt att den är lämplig för barn med IF eller finns det anpassningar för barn med IF – jag vet inte vilket. En annan funkismamma messade och frågade om jag visste på vilket sätt det var tillgänglighetsanpassat för IF. ”Att det är på marken gissar jag” var mitt krassa svar. Jag tror tyvärr jag hade rätt.
Vi åkte båda dit för vi tyckte att det verkade vara en så rolig aktivitet för våra barn. Båda fick ännu en jobbig upplevelse i ryggsäcken, men av olika anledningar. För så är det: Alla barn med funktionsnedsättningar är olika och behöver olika anpassningar.
Den andra pojken med autism och IF är stark motoriskt men att vänta och köa är det absolut svåraste som finns. Och kö var det. Pojken bröt ihop fullständigt. Pappan som var med förklarade för en av de som jobbade där om pojkens diagnoser och frågade om han kunde få gå före. Trots vetskap om hans diagnoser och det sammanbrott som pågick var svaret att de tyvärr inte kunde göra något. Ingen av de andra föräldrarna runt omkring erbjöd förtur heller.
Linus klarade kön, dels för att vi stod längre fram och dels för att han satt och hoppade på den uppblåsta entrén under tiden jag och Hannah köade. ”Det är lite blött där inne efter regnet” fick vi info om innan vi började. Där inne blev det svårt. Linus har inte den bästa balansen och klumpig motorik – det är vanligt vid hans diagnoser. Hinderbanan i sig var därför en utmaning för honom men det hade kunnat gå under lugna omständigheter. Nu var det (inte så lite) blött och halt samtidigt som det öste på med barn bakom oss som med lätthet sprang om. Alla som sprang och hoppade omkring oss gjorde att Linus föll hela tiden – ner i vattnet.
Jag försökte hålla honom uppe. Han blev allt mer frustrerad och uppgiven. Det roliga var inte roligt längre. Plötsligt faller vi båda bakåt, han över mig, och vi landar i en lite djupare vattenpöl. Jag skrek/skrattade till och fick en armbåge till svar. Vill du avbryta, frågade jag. Det ville han, utan tvekan.
Så vad hade ”tillgänglighet” kunnat vara för oss? För den andra pojken hade tillgänglighet varit köföreträde. Men Linus behövde något annat, något vår nystartade förening Funkisfamiljerna faktiskt frågat Malmö stad om tidigare i veckan. Vi frågade om det fanns möjlighet för våra funkisbarn att få komma en liten stund bara dom – i lugn och ro. Det är vad Linus hade behövt. Svaret var nej, Malmös aktiviteter måste vara öppna för alla – de kan inte stänga ute andra. Men genom tänket ”Ingen får stängas ute” stängs barn ute.
Big five är öppet kl. 11-18. Så enkelt det hade varit att erbjuda en ”funkistimme” mellan kl. 10-11 där barn med funktionsnedsättningar i mer lugn och ro kunde få testa hinderbanan. Nu är detta bara ett litet exempel, men utmaningen att förstå och anpassa för det som inte syns är generellt utbredd. Men vet ni Malmö stad, nu finns en fantastisk nybildad förening som heter Funkisfamiljerna i Malmö och vi samarbetar mer än gärna med er kring funkisfrågor! För vi fattar att det inte är illvilja. Bara okunskap om konsekvenserna av de osynliga funktionsnedsättningarna.
Dans med svåra steg 