Idag kom jag, Hannah och Linus hem från sex dagars semester i Halmstad hos mina föräldrar. Min lillebror och hans familj var också hemma, så det var fullt ös med fyra barn i åldern 1,5-7,5 år. Trots detta och allt annat som det innebär att inte vara hemma, har Linus klarat dagarna superbra!
De första två dagarna var han så bra att jag fick nypa mig i armen. Hans språk, tänk, formuleringar…det är svårt att sätta ord på det, men det är som att han på ganska kort tid tagit ett rejält utvecklingssprång. När vi skulle ta bussen in till stan satt han och Hannah längst bak och sjöng barnsånger tillsammans hela vägen (visste inte ens att han kunde dem så bra). Det låter kanske bara ”normalt”, men inte för oss. Linus har alltid haft svårt för det där… Han har oftast bett mig vara tyst när jag velat sjunga för eller med honom. Så var det t.o.m. när han var liten. Därför satt jag där på bussen och kände att allt bara var så fantastiskt härligt!
En annan ”normal” sak som börjat dyka upp är frasen ”Titta på mig nu mamma!”. Barn med autism har ofta inte samma stora behov av att visa upp och stoltsera med vad de kan. De söker inte den bekräftelsen som andra barn. Men nu vill Linus plötsligt mer än gärna visa upp hur han parkerat alla bilarna på legoplattan eller att han kan stå på ett ben. Jag tittar mer än gärna.
Linus bästa under resan var nog bad, biltvätt och brandbil. Han fick traditionsenligt följa med och tvätta både mina föräldrars och min brors bil – det är fest om något. Och en dag hade morfar ordnat så han fick komma till Halmstads brandstation och provsitta brandbilar! Det var lite nervöst innan eftersom man aldrig riktigt vet hur det kommer gå, men pappa hade berättat för dem att han har autism och det kändes skönt. Linus var så otroligt nöjd och lycklig där han satt i förarsätet på brandbilen. Han fixade besöket bra och vi bröt på ett positivt sätt så fort vi såg tecken på att han började varva upp. På så vis kunde han gå därifrån stolt och glad, med ett fint minne som vi lär prata mycket om.
Det har periodvis varit intensivt, men samtidigt har jag verkligen vilat (dock inte sovit, fullt ös från 5.30!). Det är så skönt att bara fokusera på barnen några dagar. Ingen matlagning, disk, jobb, tvätt eller städning. Två eftermiddagar fick jag dessutom barnvakt medan jag var på tre timmars spa. Det gjorde sååå gott! Jag känner mig nu mer mentalt uppladdad inför hösten och det lär behövas. Snart drar allt igång igen.
Dans med svåra steg 