”Jag letar mönster i gatan
Ibland så ser jag nåt system
Ibland så ser jag vart jag skulle
Ibland så ser jag bara sten” (Winnerbäck, Lång dag)
Det är en del som är väldigt svårt att hantera. Beteenden jag inte vet hur jag ska bemöta. Det som fungerade med Hannah, fungerar inte alls. Så just nu pågår projekt kartläggning för att försöka hitta mönster, för att förstå varför Linus gör som han gör. Någon vecka efter beskedet om de orimliga köerna för dessa unika små, ringde jag vår kontaktperson på Hab. Jag sa som det var, ska jag klara tre veckors semester behöver jag vägledning och hjälp innan. Jag fick ett boktips, råd om att läsa på om lågaffektivt bemötande och en tid till psykolog för vägledning innan jul. De vill att vi inför besöket ska kartlägga alla problematiska beteenden; tidpunkt, vad gjorde han innan, vad kan ha påverkat honom osv. Jag skriver så pennan göder när jag hinner, men missar en hel del.
Samtidigt försöker jag praktisera lite lågaffektivt bemötande. Ingen tjänar på att jag exploderar. ”Skäll” och minst sagt irriterade tillsägelser hjälper inte ett dugg. Försöker glida runt lugn och harmonisk i alla lägen, inte låta något väcka min ilska. Det är faktiskt lite lättare när man bestämmer sig för en hållning att ha och inte låter känslorna styra. Men det är väldigt svårt ibland…
Våra nattningar här har tagit mycket tid och energi det senaste året. Hur trött Linus än varit, har det varit så svårt att komma till ro. Tålamodet har testats kan jag säga. Nattningarna har varit så långt i från de jag vill ge Linus. Så berättade kuratorn på Hab att många barn med autism har en störd melatoninproduktion och behöver tillskott inför sänggång. Linus fick Melatonin utskrivet och vi har nu gett det i två veckor. Och det är FANTASTISKT!! Han får det en kvart innan han ska gå upp. Han är lugn och harmonisk, kryper ner under täcket, säger go natt och somnar på tio minuter. Lycka!! Det är han så väl värd ❤
I väntan på IBT, ägnar vi oss åt att läsa på och små tips & trix i vardagen. Här ser ni appen Timstock som visuellt tydligt räknar ner tiden och sedan larmar inför övergång till en ny aktivitet. Är perfekt för barn med autism som ofta har svårt med övergångar. Vi har använt den inför läggdags. Det har varit fascinerande att se hur Linus har koll på den med ett öga och sedan accepterar övergången betydligt lättare. För dessa barn är tydlighet och förberedelser A och O. De har ett konkret tänkande, behöver se hur tiden räknar ner. Bakom min telefon är våra fina batteridrivna blockljus – kanon när man har små impulsiva barn.
Inför Hannahs födelsedag och jul ville jag köpa några fina kläder till Linus, men skjortor och tröjor med krage eller knappar totalvägrar han. Så jag hittade den här vanliga t-shirten:
Vi får väl se om jag får på den när det är dags 🙂
Linus är just nu inne i en period då han gillar att böja och bryta saker. Utomhus vill han leta pinnar och bryta dem. Inomhus har nya passionen blivit sugrör. En hemmadag kan det bli cirka tio sugrör om dagen, som han sedan sitter och böjer och meckar med. I helgen tänkte jag att lösningen skulle kunna vara att hitta en annan sak som kan vara lika go att böja, som håller och som kan ge samma känsla för honom. Hittade tjocka piprensare och den här krokodilen på TGR:
Krokodilen gick hem! Vi är inte av med sugrören än, men jag tycker det blivit betydligt mindre.
Vi höjde medicineringen för tre veckor sedan och han har just nu nästan inga tydliga anfall.
Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas…..!!